Svensk jazz har formats av många talangfulla musiker, och en central del av denna historia tillhör de kvinnliga pionjärer som banade väg för dagens artister. Från tidiga utmanare i en mansdominerad värld, via internationella stjärnor, till dagens nätverk som skapar en mer jämställd scen – kvinnor har spelat, och spelar, en avgörande roll.
Tidiga utmanare
Under 1940- och 50-talen var jazzscenen i Sverige starkt mansdominerad. För kvinnor krävdes det extra mod och talang för att slå sig fram. Eva Maria Engdahl, som uppträdde under pseudonymen Marie Adams, är ett exempel på detta. Hon var en skicklig pianist som behärskade både klassisk musik och jazz, och blev en efterfrågad kapellmästare och ackompanjatör, ofta sedd i radio och TV. Hennes val att använda en pseudonym illustrerar de dåtida fördomarna, men också hennes beslutsamhet. Mer om Eva Engdahls karriär finns att läsa på SKBL.
Alice Babs
Alice Babs, född Hildur Alice Nilsson, var en banbrytande artist som tog jazzvärlden med storm. Redan som 16-åring fick hon sitt genombrott i filmen “Swing it, magistern!”. Hennes röst och teknik gjorde henne unik, och hon blev snabbt en tonårsidol. Hon stod fast vid sin musikaliska vision, trots kritik. Alice Babs invaldes i Swedish Music Hall of Fame 2015.
Världssuccé och Ellington
Alice Babs nådde internationell framgång, inte minst genom sitt samarbete med Duke Ellington. Hon turnerade i USA med Swe-Danes och medverkade i Ed Sullivan Show. Samarbetet med Ellington, som började 1963, var särskilt betydelsefullt. Han ansåg att Babs var hans favoritsångerska och skrev till och med kyrkokonserter speciellt för hennes röst. Mer om Alice Babs internationella karriär finns hos All About Jazz.
Monica Zetterlund
Monica Zetterlund är en centralgestalt inom svensk jazz, känd för att ha förenat jazzen med det svenska språket. Hon växte upp i Hagfors och började sjunga i sin fars orkester. Efter genombrottet på Nalen i Stockholm blev hon en folkkär artist. Samarbetet med Beppe Wolgers var avgörande. Han skrev svenska texter till jazzlåtar, vilket resulterade i klassiker som “Sakta vi gå genom stan”. Monica Zetterlunds musikaliska resa beskrivs på DIG Jazz. Hon vann Melodifestivalen 1963 med “En gång i Stockholm”.
Mångsidighet och internationell uppmärksamhet
Monica Zetterlund var inte bara sångerska utan också skådespelerska, känd för roller i bland annat “Utvandrarna” och “Att angöra en brygga”. Ett fint porträtt av Zetterlund från “Att angöra en brygga” finns hos Historly. Hon spelade in skivan “Waltz for Debby” med Bill Evans, ett album som anses vara en milstolpe. Hennes karriär bidrog till att göra jazzen mer tillgänglig.
Stödjande nätverk
Alice Babs och Monica Zetterlunds framgångar banade väg för efterföljande generationer. Idag finns det nätverk och organisationer som stärker kvinnors ställning inom musikbranschen, inklusive jazzen. Dessa nätverk erbjuder stöd och plattformar för kvinnliga musiker.
Exempel på nätverk
Nätverket Upfront Producer Network fokuserar på kvinnliga producenter. KVAST (Kvinnlig Anhopning av Svenska Tonsättare) lyfter fram musik skriven av kvinnor. Impra riktar sig till kvinnliga improvisationsmusiker, en central del av jazzen. En översikt över dessa och andra nätverk finns hos Lilith Eve.
En jämställd framtid
Även om framsteg har gjorts, finns det fortfarande utmaningar för att uppnå en jämställd jazzscen. Enkönsade band är fortfarande vanliga. Initiativ som Stockholm Women’s International Jazz Festival och det tidigare Alice Babs Jazzstipendium, som förvaltades av Kungl. Musikaliska Akademien, är viktiga. Framtiden för svensk jazz ligger i ökad mångfald, där alla ges lika möjligheter att bidra. Genom att lyfta fram förebilder, skapa nätverk och utmana normer kan vi skapa en jazzscen som präglas av innovation och jämställdhet.